Måste erkänna att jag egentligen, innerst inne, tycker det är supergay av mig att lägga ut detta. Som om det skulle vara i sökande efter omtanke å medlidande å liknande sånna äckliga grejer. Det är inte det, behöver jag därför poängtera. Jag tänker på min pappa idag. Och detta är min jävla blogg så jag skriver hur mkt jag vill om vad jag ätit till lunch eller att jag vill ha ett par skor, ni får tycka vad ni vill utan att jag bryr mej. Hur kommer det sig då att jag lägger så mycket energi och tankekraft på vad någon kommer tänka när jag lägger upp detta, frågar jag mig själv? Antagligen för att jag själv brukar få intryck av att andra vill ha uppmärksamhet på det plan jag nu gör försök att förklara att jag inte vill - bara att jag saknar min pap och ni får bry/inte bry er hur mycket ni vill. Eeehhh rörigt :(